Språkkonferens om hur samiska kan bli vardagsspråk
Sametingets språkcentrum och minoritetsspråk-handläggaren i Lycksele kommun anordnar i december en språkkonferens med fokus på barns användning av samiska. Språkcentrum sponsrar föräldrars deltagande.
En viktig målgrupp för konferensen är föräldrar med samiska barn, berättar Sylvia Sparrock som är arbetsledare på Samiskt språkcentrum.
- Den här gången vill vi särskilt ge föräldrar till samiska barn möjlighet att delta i en samisk språkkonferens. Vi behöver tillsammans utforma strategier för att barnen ska få sina språkrättigheter tillgodosedda och arbeta för en attitydförändring i samhället, säger hon.
Andra som konferensen riktar sig till är modersmålslärare, samiska samordnare i kommuner, potentiella lärare i samiska, förskolechefer, skolchefer, rektorer, Sameskolstyrelsen, Sametingets språknämnd, ungdomsorganisationen Sáminuorra, Umeå universitet, Skolverket och tjänstemän på olika departement.
Syftet med konferensen är att tillsammans diskutera samiska barns förutsättningar för att behålla och utveckla samiska som vardagsspråk i en svensktalande miljö. Målet är att konkretisera behov och verktyg för den samiska undervisningen så att kommuner och föräldrar kan stärka barnens språkinlärning. Utan tvekan är det en stor utmaning för barn som inte har samiska i hemmet att nå målet om tvåspråkighet. Det kan vara en kamp att få barnomsorg på samiska, att få modersmålsundervisning i skolan. Många talar om frustrationen att se sitt barn åderlåtas på språket i förskolan och skolan.
En av föräldrarna som föreläser är Vaino Persson. Hon är en positiv förebild eftersom hela familjen med fyra barn är tvåspråkig trots att de inte bor i en samiska språkmiljö. Runt omkring dem dominerar svenskan, men hemma pratas alltid sydsamiska. Hur gjorde de för att lyckas? Även samiska ungdomar, modersmålslärare och minoritetsspråkhandläggare kommer att bidra med sina erfarenheter om både framgångar och utmaningar.
För att föräldrar ska kunna delta bekostar Samiskt språkcentrum deras konferensavgift och betalar ut reseersättning (samåkning krävs). Kommuner och institutioner får däremot stå för sina kostnader själva.
- Hur tänkte ni där, Sylvia Sparrock, arbetsledare på Språkcentrum?
- Föräldrarna har ingen organisation som företräder dem och saknar kanske nätverk för sina språkfrågor gällande barn och skolverksamhet. Många sitter ensamma i sina kommuner och känner inget stöd och förståelse för sina rättigheter. Vi har fått önskemål om att anordna ett forum och nu gör vi det! Så vi hoppas att de utnyttjar denna möjlighet. Välkomna till Lycksele den 16-17 december 2015!