Livlig debatt under plenums första dag
Under tisdagen hann plenum debattera vitt skilda ämnen. På förmiddagen spände den allmänpolitiska debatten över ett flertal ämnesområden. På eftermiddagen blev debatten om en eventuell parlamentsbyggnad både lång och livlig.
Ett år kvar till sametingsvalet
Att valår snart stundar i Sametinget gick inte att ta miste på när Sametingets allmänpolitiska debatt pågick i Sundsvall på tisdag förmiddag. Partiföreträdarna passade på att profilera sina hjärtefrågor och polemisera mot varandra. De teman som avhandlades var till exempel frågan om öppna samebyar och vad det egentligen skulle kunna betyda i praktiken, sameföreningarnas betydelse för bevarandet av språk, kultur och identitet, urbana samers situation, renskötarnas situation, rovdjursfrågan, renbeteskonventionen, nationalparker, klimatfrågan och Sverigedemokraternas retorik mot samebymedlemmar.
Debatt om gammalt beslut
Nästan hela eftermiddagen ägnades åt att debattera en motion om Sametingets eventuella kommande parlamentsbyggnad. Motionen skrevs för ungefär ett år sedan då det stod klart att LKAB avrått från att bygga ett sametingshus på den från början utpekade tomten i centrala Kiruna. Osäkerheten kring tomtvalet gjorde att andra kommuner visade sitt intresse för att låta sametingshuset uppföras just i deras kommun. En intressant och viktig debatt startade om vad beslutet som Sametingets plenum tog 1993 egentligen innebar. Var beslutet om att kansliet skulle placeras i Kiruna detsamma som att en parlamentsbyggnad skulle ligga där?
Votering avgjorde
Till plenum i Stockholm hade styrelsen gjort en utredning om bakgrunden till plenums beslut från 1993. Frågan bordlades dock av tidsbrist och först i Sundsvall kunde motionen debatteras. Debatten blev lång och livlig med många infallsvinklar. In i det sista var det osäkert om styrelsens förslag att avslå motionen skulle gå igenom eller inte. Det slutade med votering där styrelsens förslag vann med 15 röster mot 12, 3 ledamöter röstade blankt och 1 ledamot var ej närvarande.
Motionärernas argument
Stefan Mikaelsson, Skogssamerna, som var en av motionärerna menade att den viktigaste frågan handlade om vad sametingsledamöterna hade för uppgift, inte om byggnaden i sig. Han ansåg att ett beslut som fattades 1993 inte var tillräckligt eftersom det inte tog hänsyn till dagens väljare och dagens situation. En annan av motionärerna, Lars-Jonas Johansson från partiet Samerna, betonade att motionen inte gällde placeringsort utan plenums rätt att få rösta överhuvudtaget.
Kansli = parlament?
Sara Larsson kontrade med att det inte spelade någon roll att beslutet fattats för länge sedan, det var i alla fall ett plenumsbeslut. Johansson och andra ledamöter förfäktade även åsikten att beslutet en gång i tiden handlat om ett kansli och att det var viss skillnad att ta beslut om en parlamentsbyggnad. Bror Saitton såg inte skillnaden.
- Jag kan inte förstå meningen med ett parlament utan kansli, sa han, det blir ju bara en tom byggnad.
Fem kvar från första plenum
Bengt Sevä som är en av fem ledamöter som var med när Sametinget startade ansåg att det var ganska klart redan från början att man diskuterat en parlamentsbyggnad. Han påminde om att det redan 1994 fanns skisser till en parlamentsbyggnad som Kiruna kommun tagit fram, men att det då inte fanns pengar. Han tyckte det vore synd att diskutera bort frågan istället för att bygga enligt planerna.
Olof T Johansson från partiet Min Geaidnu är en annan av de fem. Han ansåg det märkligt om gamla beslut inte skulle ha legitimitet i en ny mandatperiod.
- Vi har ett ansvar mot tidigare valda sameting, menade han, och bör fullfölja det våra företrädare påbörjade. Annars för vi en kortsiktig politik.
Inga signaler
Lars-Anders Baer påminde plenum att styrelsen hela tiden redovisat inför plenum vad som hänt angående parlamentsbyggnaden, arkitekttävling med mera och att de inte fått några signaler om att styrelsen arbetade åt fel håll.
- Om plenum nu skulle stoppa upp processen så kommer i alla fall jag att skämmas, konstaterade han.
Miljöaspekt
Håkan Jonsson från Jakt- och fiskesamerna ville se frågan ur ett miljöperspektiv. Var det ur miljöaspekt - med tanke på alla långa resor - bäst att ha huset i Kiruna? Han var inte heller säker på att han verkligen ville ha en samisk parlamentsbyggnad och lade ett tilläggsförslag om att plenum skulle rösta om det.
Hus istället för rättigheter?
Lars-Jon Allas och Per-Mikael Utsi från Guovssonásti framförde liknande tankar:
- Jag vill ha en parlamentsbyggnad som ett tecken på att staten ratificerat ILO 169 och gett samerna äganderätt till mark och vatten, då är det ett bra minnesmärke, sa Utsi, men om staten bygger ett hus istället för att ge samerna rättigheter kan det lika gärna vara. Efter flera timmars dryftande gick plenum så till beslut. Motionen avslogs. Därmed togs inte heller Håkan Jonssons tilläggsförslag upp till beslut.
Att valår snart stundar i Sametinget gick inte att ta miste på när Sametingets allmänpolitiska debatt pågick i Sundsvall på tisdag förmiddag. Partiföreträdarna passade på att profilera sina hjärtefrågor och polemisera mot varandra. De teman som avhandlades var till exempel frågan om öppna samebyar och vad det egentligen skulle kunna betyda i praktiken, sameföreningarnas betydelse för bevarandet av språk, kultur och identitet, urbana samers situation, renskötarnas situation, rovdjursfrågan, renbeteskonventionen, nationalparker, klimatfrågan och Sverigedemokraternas retorik mot samebymedlemmar.
Debatt om gammalt beslut
Nästan hela eftermiddagen ägnades åt att debattera en motion om Sametingets eventuella kommande parlamentsbyggnad. Motionen skrevs för ungefär ett år sedan då det stod klart att LKAB avrått från att bygga ett sametingshus på den från början utpekade tomten i centrala Kiruna. Osäkerheten kring tomtvalet gjorde att andra kommuner visade sitt intresse för att låta sametingshuset uppföras just i deras kommun. En intressant och viktig debatt startade om vad beslutet som Sametingets plenum tog 1993 egentligen innebar. Var beslutet om att kansliet skulle placeras i Kiruna detsamma som att en parlamentsbyggnad skulle ligga där?
Votering avgjorde
Till plenum i Stockholm hade styrelsen gjort en utredning om bakgrunden till plenums beslut från 1993. Frågan bordlades dock av tidsbrist och först i Sundsvall kunde motionen debatteras. Debatten blev lång och livlig med många infallsvinklar. In i det sista var det osäkert om styrelsens förslag att avslå motionen skulle gå igenom eller inte. Det slutade med votering där styrelsens förslag vann med 15 röster mot 12, 3 ledamöter röstade blankt och 1 ledamot var ej närvarande.
Motionärernas argument
Stefan Mikaelsson, Skogssamerna, som var en av motionärerna menade att den viktigaste frågan handlade om vad sametingsledamöterna hade för uppgift, inte om byggnaden i sig. Han ansåg att ett beslut som fattades 1993 inte var tillräckligt eftersom det inte tog hänsyn till dagens väljare och dagens situation. En annan av motionärerna, Lars-Jonas Johansson från partiet Samerna, betonade att motionen inte gällde placeringsort utan plenums rätt att få rösta överhuvudtaget.
Kansli = parlament?
Sara Larsson kontrade med att det inte spelade någon roll att beslutet fattats för länge sedan, det var i alla fall ett plenumsbeslut. Johansson och andra ledamöter förfäktade även åsikten att beslutet en gång i tiden handlat om ett kansli och att det var viss skillnad att ta beslut om en parlamentsbyggnad. Bror Saitton såg inte skillnaden.
- Jag kan inte förstå meningen med ett parlament utan kansli, sa han, det blir ju bara en tom byggnad.
Fem kvar från första plenum
Bengt Sevä som är en av fem ledamöter som var med när Sametinget startade ansåg att det var ganska klart redan från början att man diskuterat en parlamentsbyggnad. Han påminde om att det redan 1994 fanns skisser till en parlamentsbyggnad som Kiruna kommun tagit fram, men att det då inte fanns pengar. Han tyckte det vore synd att diskutera bort frågan istället för att bygga enligt planerna.
Olof T Johansson från partiet Min Geaidnu är en annan av de fem. Han ansåg det märkligt om gamla beslut inte skulle ha legitimitet i en ny mandatperiod.
- Vi har ett ansvar mot tidigare valda sameting, menade han, och bör fullfölja det våra företrädare påbörjade. Annars för vi en kortsiktig politik.
Inga signaler
Lars-Anders Baer påminde plenum att styrelsen hela tiden redovisat inför plenum vad som hänt angående parlamentsbyggnaden, arkitekttävling med mera och att de inte fått några signaler om att styrelsen arbetade åt fel håll.
- Om plenum nu skulle stoppa upp processen så kommer i alla fall jag att skämmas, konstaterade han.
Miljöaspekt
Håkan Jonsson från Jakt- och fiskesamerna ville se frågan ur ett miljöperspektiv. Var det ur miljöaspekt - med tanke på alla långa resor - bäst att ha huset i Kiruna? Han var inte heller säker på att han verkligen ville ha en samisk parlamentsbyggnad och lade ett tilläggsförslag om att plenum skulle rösta om det.
Hus istället för rättigheter?
Lars-Jon Allas och Per-Mikael Utsi från Guovssonásti framförde liknande tankar:
- Jag vill ha en parlamentsbyggnad som ett tecken på att staten ratificerat ILO 169 och gett samerna äganderätt till mark och vatten, då är det ett bra minnesmärke, sa Utsi, men om staten bygger ett hus istället för att ge samerna rättigheter kan det lika gärna vara. Efter flera timmars dryftande gick plenum så till beslut. Motionen avslogs. Därmed togs inte heller Håkan Jonssons tilläggsförslag upp till beslut.
