fredag 29 mars 2024

Boazodoallu Ruoŧas

Boazoealáhus Ruoŧas lea ealáhus mii Ruoŧa vuođđolága mielde lea várrejuvvon sámiide. Agibeaigeavahus lea vuođđun boazodoalloriektái iige leat mihkkege maid sámiid leat ”ožžon” stáhtas. Friddja guohtun luonddus lea vuođđun olles boazoealáhussii.

Boazodoalloriekti lea dušše sámis gii lea miellahttu ovtta čearus. Čearru lea ekonomalaš ja hálddahuslaš searvi mii lága mielde galgá miellahtuid oktasaš buoremusa ovddas jođihit boazodoalu vissis eatnandieđalaš guovllus. Ruoŧas gávdnojit 51 čearu mat ovttas gokčet lagabut 40 proseantta Ruoŧa viidodagas. Dáin leat 33 duottarčearu, 10 vuovdečearu ja 8 konsešuvdnačearu gos boazodoallu jođihuvvo sierra lobiin. Boazolohku dálveealus variere áigodagaid mielde gaskal 225 000 ja 280 000.

Boazodoallit ja boazooamasteaddjit
Boazodoallu barggaha sullii 2 500 olbmo. Boazodoalloámmat lea šaddan ámmat mas leat eanas dievdoolbmot. Dávvjimusat lea dievdu mii bargá ollesáiggi fitnodagas. Bearaš veahkeha go lea dárbu, ovdamearkka dihte rátkkašeamis ja miessemearkumis. Lea erohus leahkit boazodoalli ja boazooamasteaddji Gávdnojit sullii 5 000 boazooamasteaddji, ja dain orrot sullii 85 proseantta Norrbottena leanas. Ovtta čearus gávdnojit máŋga boazodoallofitnodaga.

Stuora guohtonviidodagat
Boazoealáhus dárbbaša stuorra guohtunviidodagaid dainna go bohccot vájaldit jagi áigodagaid mielde. Boazu vájalda vissis jođahagaid mielde guohtuneatnamiid gaskkas. Muhtin áiggiid jagis, ovddemusat miessemearkuma, sarvvesgárddiid ja dálvejohtima oktavuođas, čohkkejit boazoeaiggádat bohccuid stuorit ealuide mat vuojehuvvojit dološ johtingeainnuid mielde. Ii leat ollenge álki rievdadit ovtta johtingeainnu dainna go bohccot leat árgges ealibat sierra dábiiguin.

Ráfehuttimat
Bohccot leat hearkkit ráfehuhttimiin iežá eanangeavaheaddjiin ja meahciealliin. Erenoamážit giđđat go álddut njollot misiid ja go eallu čoahkkána miessemearkuma dahje rátkkašeami dihte. Jođidettiin dálveeatnamiidda dahje dálveeatnamiin sáhttet johtingeainnut siskkildit váttes rastenbáikkiid dego ovda mearkka dihte eanuid, raŧiid dahje ruovderaŧiid. Bohccot fertejit oažžut vuoiŋŋastan- ja guohtunráfi jođidettiin. Jus bohccot báldojuvvojit meahciealliin, beatnagiin dahje olbmuin, de sáhttá eallu hádjosit ja boazodoalliid máŋgga beaivásaš bargu duššái mannat. Muhtin guovlluin leat guohtuneatnamat guhkálagaid ja johtingeainnut leat botkejuvvon ovdamearkka dihte raŧiin ja ruovderaŧiin. Dalle fertejit bohccot fievrriduvvot guorbmebiillain.

Árbevieruguoddit
Otná boazodoalu ulbmil lea ovddemusat bierggu buvttadit. Dámahuvvon bohccot geavahuvvojit dávjá turismmas dahje ”heargegilvvuin” ("renrace"). Boazodoalus lea ain stuora rolla sámi kultuvrras. Dat lea kulturguoddi stuorra symbolaárvvuin. Boazodoallobargu lea garra bargu, muhto lea maid eallinvuohki. Boazodoallin lea sámi boazodoallokultuvrra guoddi ja gaskkusteaddji.

Visar sidorna 21 till 32 ( av 32 )
«12»
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2024-01-19

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?