fredag 29 mars 2024
Prof. James Anaya
FN:s specialrapportör i urfolksfrågor James Anaya. Foto: Marie Enoksson.

FN:s specialrapportör välkomnar arbetet för en gemensam nordisk samekonvention

FN:s specialrapportör har nu kommit med sin rapport från konferensen i Rovaniemi i april 2010. Han ser positiva framsteg, men kommer också med tydliga rekommendationer till de nordiska regeringarna att fortsätta arbetet för att stärka samernas rätt till självbestämmande. 

Den 14-16 april 2010 besökte FN:s specialrapportör för urfolkens mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, professor James Anaya, Sápmi. Konferensen ägde rum i Rovaniemi och var ett arrangemang av Samiskt parlamentariskt Råd. Vid mötet medverkade representanter för de tre sametingen, regeringstjänstemän från Norge, Sverige och Finland, samt representanter för samiska organisationer.

Diskussionerna i Rovaniemi berörde fyra områden:

  • samiskt självbestämmande
  • rätten till land och vatten och naturresurser
  • utbildning för barn och ungdomar, samt
  • nordiska samekonventionen

Den 13 januari 2011 offentliggjordes professor Anayas rapport om det samiska folkets situation.

Historisk rapport
Det är första gången en FN-rapport publiceras som berör ett urfolk vars landområden finns i flera länder. I rapporten framhåller Anaya att detta möjliggjorts tack vare tillmötesgående från sametingen och regeringarna i Finland, Norge och Sverige. Specialrapportören framhåller att detta är efterföljansvärt för stater där det finns urfolk vars bosättningsområden delas av statsgränser.

Viktig modell
- Anayas rapport är banbrytande på många sätt. Anaya tydliggör att det är sametingen som är navet för samiskt självbestämmande i Sverige, Norge och Finland. De representerar en viktig modell för urfolks självbestämmande som kan inspirerar utvecklandet av liknande institutioner på andra håll i världen, säger Sametingets styrelseordförande Ingrid Inga. 

Positivt
James Anaya poängterar att de nordiska ländernas urfolkspolitik är relativt utvecklad i ett internationellt perspektiv, men att situationen inte är tillfredställande. Som positiva exempel nämner han det gränsöverskridande samarbetet med en nordisk samekonvention. Han har även noterat att den svenska grundlagen sedan den 1 januari 2011, explicit erkänner att samerna är ett folk - och inte en minoritetsgrupp - i Sverige.

Självbestämmande
Det samiska folkets rätt till självbestämmande går mycket längre än den huvudsakligen rådgivande roll som sametingen har idag, menar Anaya. Han påpekar för tydlighetens skull att samerna inte har någon önskan att skapa en egen samisk stat. Den rättigheten ger inte heller internationell folkrätt. Rapporten är mest kritisk till situationen för samerna i Sverige. Anaya synliggör särskilt bristen på självbestämmande, brist på respekt för samernas rätt till mark och vatten och skydd av dessa rättigheter, samt brist av behöriga samisktalande lärare.

Rovdjurspolitik
Noterbart är att Anaya också tar upp frågan om svensk rovdjurspolitik som undergräver förutsättningarna för en bärkraftig renskötsel i Sverige. Anaya redovisar i rapporten att de pågående klimatförändringarna sätter en ytterligare press på framförallt de traditionella näringarna som renskötsel, genom t ex massiva utbyggnader av vindkraft i de samiska områdena.

James Anayas slutsatser och rekommendationer för de nordiska länderna är följande:

  • De nordiska länderna måste tillförsäkra samerna ett reellt självbestämmande och ge samerna möjligheter att utvecklas som ett folk i flera länder, samt att samerna garanteras alla fri- och rättigheter som urfolk enligt folkrätten. Anaya rekommenderar Sverige och Finland att snarast ratificera ILO:s konvention 169 i konsultation med det samiska folket .
  • Sverige bör ge Sametinget ett friare mandat i förhållande till staten och myndigheterna. Sverige bör utreda Sametingets roll och funktion i förhållande den rådande myndighetsstrukturen, med målsättningen att öka Sametingets självständighet och beslutsmakt. I detta sammanhang tar han också upp behovet av en konsultationsordning mellan den svenska regeringen och Sametinget. Anaya påpekar också att Sametinget måste ges tillräckligt med ekonomiska medel för att effektivt kunna identifiera och implementera sitt självstyre.
  • Anayas rapport innehåller rekommendationer som rör rätten till land, vatten och naturresurser. Regeringarna i de nordiska länderna måste garantera det samiska folket en hållbar bas för sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.
  • Det traditionella samiska territoriet bör gränsbestämmas, kraven på den höga bevisbördan för den samiska parten i domstol bör revideras och samerna bör ges rättshjälp vid sådana rättegångar.
  • De nordiska staterna rekommenderas vidta åtgärder för minska de negativa följderna för de samiska näringarna vid utbyggnad av förnyelsebar energi.
  • De nordiska staterna rekommenderas i sin utformning av rovdjurspolitiken ta särskild hänsyn till rennäringens fortlevnad och ge rennäringen full kompensation för förluster.
  • Anaya rekommenderar att staterna och Sametingen bör fördubbla sina ansträngningar att revitalisera de samiska språken och stärka utbildningsprogrammen för de samiska språken och kulturen. Staterna rekommenderas att omedelbart tillse att adekvata budgetmedel ställs till  förfogande för att kunna implementera dessa målsättningar. Anaya rekommenderar också staterna att se till att fler lärare utbildas i de samiska språken.

- Rapporten kommer att vara ett viktigt instrument, både för sametingen och regeringarna i Finland, Norge och Sverige att följa upp, stärka och utveckla en modern samepolitik, säger Ingrid Inga, styrelseordförande i Sametinget.

Nordisk samekonvention
Anaya uppmärksammar de påbörjade förhandlingarna med en nordisk samekonvention som en viktig del i ansträngningarna att stärka gränsöverskridande samiskt självbestämmande för samerna som ett folk.
- Inom Sametinget i Sverige pågår för närvarande arbetet med att utforma förslag till ny samepolitik. En första redovisning av det arbetet ska ske till ansvarig minister under Jokkmokks vintermarknad, berättar Inga. Anayas rapport bekräftar Sametingets roll och mandat som organ för ett utvecklat samiskt självbestämmande, men med ett större oberoende i sitt beslutsfattande från staten. Rapporten pekar också på behovet av friare ekonomiska resurser för identifiering, utveckling och implementering av självbestämmande.

- Sametingen i Sverige, Norge och Finland ska nu analysera rapporten gemensamt, avslutar Ingrid Inga.

Kontakt
Ingrid Inga
Sametingets styrelseordförande
070-773 77 62


© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2014-04-28

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?