tisdag 28 maj 2024
Illustration med tecknade kvinnor i samiska kläder
Illustration: Káren Ann Hurri

Våld mot samiska kvinnor

Nu vill Sametinget se fler åtgärder och mer resurser till arbetet med jämställdhet och hälsa och våldet mot samiska kvinnor och flickor. Forskarrapporten som nyligen presenterades visar att våld mot samiska kvinnor är ett samhällsproblem.

Sametinget mottog av regeringen i november 2021 ett jämställdhetsuppdrag att under 2021–2024 arbeta med främjande åtgärder för jämställdhet i det samiska samhället och att förebygga och bekämpa mäns våld mot samiska kvinnor och flickor. En viktig insats som prioriterats i Sametingets jämställdhetsuppdrag är att förbättra kunskapsläget inom området våld mot samiska kvinnor.

På uppdrag av Sametinget har  forskargruppen Lávvuo – forskning och utbildning för samisk hälsa, vid Institutionen för Epidemiologi och Global hälsa (EpiGH) vid Ubmejen Universitiähta (Umeå Universitet) tagit fram en rapport som släpptes den 8 mars 2024.

Rapporten presenterar för första gången data om våld mot samiska kvinnor i Sverige. Rapporten visar att det övergripande mönstret är att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män, samt att samiska kvinnor uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige för de flesta typer av våld.

Forskarrapporten föreslår en rad åtgärder riktade mot regeringen, bland annat:

  • uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor
  • utforma en nationell policy
  • utveckla stödstrukturer
  • utbildningsinsatser samt
  • säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning

Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet. Det handlar både om okunskap och avsaknad av ansvar inom nuvarande stödstrukturer, men också att det behövs mer forskning och kunskap om frågorna. Rapporten innehåller både en kvalitativ del som baseras på intervjuer med samhällets stödfunktioner och en kvantitativ del med enkätresultat.

– Resultaten är mycket oroande och talar sitt tydliga språk. Det krävs många fler åtgärder i det samiska samhället och i majoritetssamhället riktade mot våldet mot samiska kvinnor och flickor, samt HBTQI-samer, säger Marie Persson Njajta, styrelseledamot i Sametinget och deltagare i referensgruppen för projektet.

– Det är oerhört viktigt att för första gången kunna presentera data som synliggör samhällsproblemet med våld mot samiska kvinnor och flickor på den svenska sidan av Sápmi. Våldsutsattheten drabbar väldigt hårt för den enskilda. Man ska komma ihåg att det även finns barn som lever med våldsutsatta eller själva är våldsutsatta. Regeringen måste agera på åtgärdsförslagen, säger Marie Persson Njajta, styrelseledamot i Sametinget.

– Från Sametingets håll ser vi stora behov av varaktiga resurser till Sametinget och det samiska samhället för fortsatt arbete. Det måste regeringen säkerställa. Sametinget behöver fast finansiering för strategiskt arbete med jämställdhet och hälsa, och våldet mot samiska kvinnor och flickor. Det är ohållbart att arbeta med dessa frågor i projektform, säger Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget.

Det övergripande mönstret i den kvantitativa delen är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige, för de flesta typer av våld.

Några utdrag ur den kvantitativa delen visar att:

• Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).

• En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).

Den kvalitativa delen baseras på intervjuer med personer som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.

Några exempel på resultat av den kvantitativa undersökningen är:

• Våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.

• Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.

• Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.

 

Kontakt:

Marie Persson Njajta, styrelseledamot i Sametinget

marie.persson.njajta@sametinget.se, 073-806 98 48

 

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2024-03-28

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySametinget
MenySametinget
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?