tisdag 3 oktober 2023

Forskningsprojekt om vindkraftens påverkan

Två forskningsprojekt om vindkraftens påverkan på renens vinter- och sommarbete har genomförts av forskare vid SLU respektive Universitetet i Oslo. Analyserna är baserade på GPS-data i kombination med kunskap från renskötare. Resultaten visar att påverkan från vindkraft varierar mellan studieområden, årstider och med väderförhållanden. Många faktorer växelverkar, vilket ger en komplex bild.

Renar, renskötsel och vindkraft – vinter- och barmarksbete

I närheten av vindkraftsanläggningarna Mullberg och Glötesvålen i Tåssåsen och Mittådalen samebyar visar resultaten på sämre betesro för renarna. Även skogsbruk, rovdjur och annan markanvändning påverkar renarnas betesval och betesro. Ett problem för renskötseln är att vindkraft alltid etableras i höglänta områden. Dessa är speciellt viktiga under dåliga snöförhållanden, vilka blivit vanligare med klimatförändringarna. I Malå sameby visade analyserna på en stor variation i påverkan under barmarkssäsongerna. Renarna undvek anläggningarna under kalvnings- och höstperioden, men fortsatte nyttja höglänta områden under sommaren.

Forskningen har genomförts i nära samarbete med representanter för renskötseln, med allt ifrån val av studieområden till insamling och analys av data.

Författare: Anna Skarin, SLU (projektledare), Per Sandström, SLU, Bernardo Brandão Niebuhr Dos Santos, SLU, Moudud Alam, Högskolan i Dalarna, Sven Adler, SLU.

Slutrapport: Renar, renskötsel och vindkraft – vinter- och barmarksbete

 

Markkonflikt mellan vindkraft och renskötsel

Forskarna vid Universitet i Oslo har undersökt effekterna av vindkraftverk och kraftledningar på renar i tre norska renbetesdistrikt, Fosen, Rákkonjárga, och Ildgruben. Resultaten visar att vindkraftsetableringar har negativ påverkan på renens val av betesområde på såväl landskapsskala som regional skala i både vinter- och sommarbetesområden. Det finns dock undantag. Slutsatserna om påverkan i Norge är fortfarande behäftade med osäkerheter eftersom det endast finns data för ett till två år, antingen före eller efter utbyggnaden, samtidigt som det är naturliga variationer mellan olika år, i renarnas användning av betesområden.

Även studierna i Norge har genomförts i samarbete med representanter för renskötseln.

Författare: Sindre Eftestøl, Diress Tsegaye Alemu, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU), Kjetil Flydal, Jonathan E Colman (projektledare), NMBU. Samtliga författare är verksamma vid universitetet i Oslo.

Vindvalrapporten är en översättning av slutrapporten ”Arealkonflikt mellom vindkraftverk, tilhørende infrastruktur og reindrift”.

Slutrapport: Markkonflikt mellan vindkraft och renskötsel

 

Källa: Naturvårdsverkets hemsida

 

 

© Sametinget 2023
Uppdaterad: 2021-11-19

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?