tisdag 27 september 2022
Govven: Marie Enoksson

Fokálačuokkisvásttolaš CBD- konvenšuvnna barggus

Sámediggi lea 2021 rájes leamaš bajemus oktiiheivehanvásttolaš – fokálačuokkisvásttolaš – sámi máhttovieruid ja iežá máhttovieruid ektui. Sámediggi lea ovttasbargagoahtán SLU:in Biologalaš girjáivuođa guovddážiin, mii galgá veahkkin plánet dán barggu iežá máhttosurggiid dáfus Ruoŧas.

Bargogohčus

Sámediggi lea 2021 juolludusreivves gohččojuvvon leat CBD (Biologalaš girjáivuođa konvenšuvnna) artihkkaliid 8(j) ja 10(c) fokálačuokkis. Dan barggus galgá Sámediggi veahkehit iežá eiseválddiid ja aktevrraid geain sáhttá lea juogalágán rolla dáid artihkkaliid čađaheamis Ruoŧas.

Duogáš

Dálá servodat lea nu jođánit ovdánan ahte lea vaháguhttán luonddu biologalaš girjáivuođa. Šlájaid valljodat lea unnon, ja eatnama ja čáziid geavaheapmi lea sakka rievdan. Ovddeš áiggiid seastevaš vuogit geavahit eatnamiid leat láhppome. Muhto álgoálbmogat leat ain dehálaš máhttoguoddit iežaset árbevirolaš eallinvugiiguin.

Máilmmis lea dát nuppástuvvan čalmmustahtton Biologalaš girjáivuođa konvenšuvnna (CBD) bokte. Dát konvenšuvdna vuolláičállui ON biraskonferánssas Rios 1992:s, ja dat bođii fápmui 1993:s go maiddái Ruoŧŧa vuolláičálii dan.

Konvenšuvnna artihkkalat 8(j) ja 10(c)

Artihkkalat 8(j) ja 10(c) konvenšuvnnas fátmmastit árbemáhtu ja geavahanvieruid mat leat dehálaččat biologalaš girjáivuođa gáhttemis ja guoddevaš geavaheamis. Dat CBD-artihkkalat čudjet ná:

Artihkal 8 – in situ – Gáhtten
j) riikkalágaid vuođul gudnejahttit, suodjalit ja bajásdoallat eamiálbmogiid ja báikkálaš servošiid dieđuid, hutkosiid ja geavadagaid, mat leat relevánttat biologalaš diversiteahta suodjaleamis ja guoddevaš ávkkástallamis,  ja ovddidit ja viiddidit daid heiveheami servošiid dohkkehemiin ja veahkehemiin, ja  vuoiggalaččat atnit ávkki dáid dieđuin, hutkosiin ja geavadagain. (Dás jorgaluvvon.)

Artihkal 10 – Biologalaš girjáivuođa ceavzilis ávkkástallan
c) suddjet ja movttiidahttit biologalaš riggodagaid ávkkástallama mii dahkko árbevirolaš kultuvrralaš vuogi mielde ja mii čuovvu gáibádusaid ceavzilis ja guoddevaš ávkkástallamii. (Dás jorgaluvvon.)

Organisašuvdna ja čađaheapmi

Sámediggi lea boazodoallosuorggi ja sámi kultuvrra hálddašaneiseváldi, ja fokálačuokkisin lea Sámedikkis bajemus oktiiheivehanovddasvástádus sihke árbedieđu ja iežá máhttoárbevieru dáfus. 

Åsa Labba bargá fokálačuokkisgieđahallin Sámedikkis. Dehálaš bealit dán barggus leat gealboloktendoaimmat vuosttažettiin iežá eiseválddiide mat dárbbašit eanet gealbbu árbedieđu ja máhttoárbevieruid birra.

Visar sidorna 1 till 17 ( av 17 )
«1»
© Sametinget 2022
Uppdaterad: 2022-08-18

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?