Den lulesamiska språkgruppen uttrycker att det finns attityder som att det lulesamiska inte är likvärdigt accepterat i det samiska samhället. Det samiska samhället behöver synliggöra att alla språkgrupper är likvärdiga och jämställda.

Lulesamiskan har inte så många förstaspråkstalare vilket medför utmaningar för språksamhället. Det är idag ett fåtal barn som talar lulesamiska som första språk. Den äldre generationen, far- och morföräldrar, behärskar dock språket i stor utsträckning och har en oerhört viktig funktion då de kan överföra språket till sina barnbarn. Flera av de som idag tillhör föräldragenerationen behärskar inte det lulesamiska språket fullt ut. Det finns många passiva talare bland annat i gruppen småbarnsföräldrar.

För att få till stånd en ökad språkanvändning behöver man överbrygga språkspärrar. Målet är ökad lulesamisk språkanvändning på alla nivåer. En förutsättning är en vilja hos den enskilde att utveckla och återta det lulesamiska språket. Det är viktigt att fler vill lära sig lulesamiska och att förändra attityder så att man inser rikedomen i att ge det lulesamiska språket till barnen. Nya grupper som är intresserade ska också få lära sig språket och de som redan kan prata lulesamiska ska få möjlighet att utveckla sitt språk genom att lära sig läsa och skriva.

Ansvaret över den lulesamiska språkutvecklingen kan inte enbart vila på den lulesamiska språkgruppen. Här behöver ansvariga på alla nivåer vara delaktiga. Det behöver utformas en långsiktig strategi för lulesamisk språkutveckling på alla nivåer och för alla målgrupper, exempelvis samisktalande, nybörjare, barn, ungdomar, föräldrar, äldre, kvinnor och män. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp, liksom föräldrar. Äldre talare kan fungera som en resurs för språkutveckling och mentorskap.

Tillgång till förskola är avgörande för lulesamernas språksituation men brist på lulesamisktalande pedagoger är ett bekymmer. Det finns behov av återkommande mötesplatser med möjlighet att diskutera gemensamma lulesamiska frågor och tala samiska.

Ett lulesamiskt språkcentrum ”goahte” efterfrågas. Det ska koordinera lulesamiskt språkarbete även över landsgränserna. Fler lulesamiska tolkar behövs. En förutsättning för att ökad lulesamisk språkanvändning är ekonomiska förutsättningar för språkinsatser.