fredag 29 mars 2024
skogsamiska byggnader i Lycksele

Ubmisámegiella

Ubmisámegielas lea dohkkehuvvon ortografiija, ja lohkko sierra giellan. Ubmisámegiella sulastahttá oarjánsámegiela, muhto das leat maid sullasašvuođat davvisámegielain.

Vuosttaš sámegiel girjjit
Vuosttaš girjjit mat deaddiluvvojedje sámegillii 1600-logus ledje ubmisámegillii. Dat ledje girkolaš girjjit, omd. ABC-Book på Lappesko Tungomål mii lei gáhtegismmos (almmuhuvvui 1619). Skytteanska skuvla dahje Lappskolan Likssjuos lei sámi mánáidskuvla (bárdnemánáide) Lišus 1632–1865. Skuvlaoaivámuš Pehr Fjellström gii ieš lei bihtánsápmelaš lei giellaberošteaddji. Son čálii vuosttaš grammatihkka ja vuosttaš sátnegirjji ubmisámegillii. Maŋŋel šattai son Likssjuo proavasin ja girkohearrán.

Västerbotten
1700-logu vuosttaš jahkelogežiid eai lean nu olu ođđa ássit Västerbottenis. Dat moadde dálolačča doppe, ledje sisafárrejeaddji suopmelaččat ja ruoŧtelaččat ja soames sápmelaš. Eatnasiin lei ubmisámegiella eatnigiellan. 1800-logus lassánii sisafárren sakka go kolonisašuvdna viidánii, ja olu vuovdesámit assimilerejuvvojedje ruoŧŧelaš álbmogii. Go Likssjuo diggerievtti protokollain namuhit ”lappar”, de lea eanas sáhka duottarsámiin geat ledje johtán vumiide dálvet ealuiguin.

Ealáskahttin
Ruoŧa giella- ja assimilerenpolitihkka 1800-logu loahpas ja mealgadii 1900-logus, vahágahtii ubmisámegiela hui garrasit. Dál eai leat šat báhcan go nuppelohkái eatnigielčeahpi Ruoŧas ja ii oktage Norggas, muhto leat olu návccat biddjon dokumenteret, studeret ja ruovttoluotta váldit ubmisámegiela. Nubbingielagat lassánit, ja meroštuvvo ahte leat gártan sullii čuohtenári nubbingielaga. Giellaealáskahttimis lea Álgguogåhtie-searvi leamaš guovddážis. Ubmisámegiella lea eareliiggánis sirdásangiella, ja lea maiddái vuovdesámi kultuvrii gullevaš mii lea leamaš hui garrasit vealahuvvon.

Grammatihkka
Ubmisámegiella sulastahttá sihke davvisámegiela ja oarjánsámegiela. Das lea seamma vokalisma go oarjánsámegielas, ja dasto lea dássemolsašupmi dego davvisámegielas. Čállinvuohki dohkkehuvvui almmolaččat 2016:s.

Visar sidorna 21 till 36 ( av 36 )
«12»
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2023-09-22

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySpråk
MenySpråk
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?