Fortsatt arbete för urfolks deltagande i FN:s klimatkonvention
På ett möte i Helsingfors den 27-28 februari 2018 har urfolkens roll i klimatarbetet varit i fokus. Mötet kallades "Informal Friendly States and Indigenous Peoples' representatives meeting" och arrangerades av Nordiska Ministerrådet. För Sametinget deltog styrelsens ordförande Per-Olof Nutti och juristen Matilda Månsson.
Under klimatmötet COP23 i Bonn handlade förhandlingarna om regelverket som ska styra genomförandet av Parisavtalet. I Parisavtalets 135:e paragraf finns en skrivning om en plattform för lokalsamhällen och urfolk. I Bonn beslutades att länderna skulle fortsätta sitt arbete kring hur plattformen ska fungera och hur den ska säkerställa urfolkens deltagande. Principer som urfolken framfört är bland annat fullt och meningsfullt deltagande för urfolk, jämlik status, rätten att själva välja sina representanter och tillräcklig finansiering.
Mötet i Helsingfors handlade om det fortsatta arbetet med att inrätta en plattform för urfolks deltagande i FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Sametingets styrelseordförande Per-Olof deltog i öppnandet av mötet med jojk och höll ett avslutande tal. Finlands Miljöminister Kimmo Tiilikainen höll ett tal om betydelsen av plattformen. Deltagare var stater (bl a Sverige), urfolksrepresentanter och andra representanter från klimatkonventionens sekretariat och olika FN-organ. Frågan om plattformen kommer att behandlas av Subsidiary Body for Scientific and Technological Advice i Bonn i maj 2018.
Sametingets representant Matilda Månsson höll ett kort föredrag om Sametingets gemensamma regeringsuppdrag med Naturvårdsverket om nationellt genomförande av artikel 8(j) i konventionen om biologisk mångfald. Urfolkens traditionella kunskaper är värdefulla och nödvändiga för ett hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Sametinget ser synergieffekter när man jämför konventionen om biologisk mångfald1 (CBD) med FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC).
1År 2010 antog världens länder en strategisk plan för genomförandet av CBD med 20 delmål fram till år 2020. Dessa kallas Aichi-målen. Det övergripande målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald, säkra resilienta ekosysten och ekosystemtjänster. Målen i planen ska nås genom att varje land sätter egna mål, anpassade efter nationella förutsättningar. 2011 antog EU en strategi för biologisk mångfald med sex mål. Sveriges regering har i sin tur antagit ett flertal etappmål (se pdf i högerspalten). Några av dem rör exempelvis helhetssyn på markanvändningen, och betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
