Vetenskaplig studie

Sverige sämst på urfolks inflytande vid gruv- och vindkraftsetablering

6:40 min

Möjligheter till samiskt inflytande saknas och samråd är enkelriktad information. Det konstaterar forskare i en färsk studie gällande gruv- och vindkraftsetableringar i Sverige.

Forskare vid Stockholm Environment Institute har publicerat en vetenskaplig studie där det framkommer att svenska myndigheter och bolag inte ger samebyar tillräckliga villkor för att skydda sina rättigheter vid miljöbedömningar av nya projekt, som exempelvis gruvor och vindkraftsparker.

Sverige får sämst resultat i en jämförande studie där länder som Norge, Kanada, Australien och Nya Zeeland ingår.

Ofta saknas helt möjlighet för samiskt inflytande, och när samrådsmöten väl äger rum begränsas dessa ofta till informationsdelning utan reellt samiskt mandat att påverka beslutet.

I studiens resultat tas också frågan upp om hur rutinerna för samiskt inflytande i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) stämmer överens med internationella standarder.

Sverige har internationella förpliktelser att skydda samiska rättigheter, och bolagen har ansvar att genom en så kallad ’due diligence-process’ undvika skada på ursprungsfolks rättigheter; exempelvis markrättigheter.

– I takt med det ökande internationella erkännandet av ursprungsfolks rättigheter, ändras också kraven på miljöbedömningar. God praxis inkluderar numera att myndigheter och ursprungsfolk tillsammans styr processen för miljöbedömningar, samt även att ursprungsbefolkningar som önskar det, får mandat och finansiering för att leda sina egna studier. Sverige ligger allmänt sett efter på detta område, säger Rasmus Kløcker Larsen som genomfört studien vid Stockholm Environment Institute.

I norra Sverige, det vill säga Sápmi på svenska sidan, är det ofta konflikter mellan bolag och samebyar, konflikter som ofta också leder till att nya gruv- och vindkraftsprojekt överklagas till domstol och regering.

Forskarna menar att det här i grunden omfattar en politisk fråga om samiska markrättigheter. Men de poängterar också att brister avseende samiskt inflytande i miljöbedömningar är en viktig orsak till dessa konflikter.

Enligt Miljöbalken ansvarar de tillståndssökande bolagen för sina miljöbedömningar. Men bolagens studier saknar ofta samiskt perspektiv, kunskap och erfarenhet, menar forskarna bakom studien.

Tillståndsmyndigheterna har därför i sin tur svårt att ha robusta underlag tillgängliga för sina beslut.

– Alla länder har olika förutsättningar, lagstiftningar och system för miljöbedömningar och det går aldrig att kopiera arbetssätt rakt av. Det finns också stor spridning avseende praxis i Sverige och mellan olika bolag. Men vi ser överlag att de flesta aktörer i Sverige skulle gynnas av mer transparenta miljöbedömningar där samebyarna får lika villkor för att redovisa konsekvenserna av nya exploateringar, säger Rasmus Kløcker Larsen, forskare vid SEI.

I studien lägger forskarna fram konkreta sätt att förbättra rutinerna för miljöbedömningar i Sverige, utifrån internationell, god praxis:

  • "Samiskt inflytande kan bli bättre genom exempelvis att tillståndsmyndigheter och samebyar tillsammans styr arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) på samebyarnas marker."
  • "Bolagen kan också i högre grad lämna ifrån sig kontrollen och ge finansiering till samebyar att göra sina egna studier och förse tillståndsmyndigheterna med beslutsunderlag."

– Dessa förslag kan dock aldrig ersätta behovet för politiska lösningar mellan staten och samebyar i frågan om samiska markrättigheter och behovet av att öka samernas inflytande i beslutsprocesser i stort. Här motsvarar MKB-arbetet enbart en liten pusselbit av det totala, mycket omfattande arbete som behöver göras, avslutar Rasmus Kløcker Larsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio