Effekterna av tekniska ingrepp och störningar i allmänhet och effekter av vindkraftverk i synnerhet har studerats i olika forskarmiljöer. Dessa insatser har gjort att vi idag har bättre kunskap om anläggningars effekter  på renar och rennäringen. Vid en del tillfällen har olika projekt kommit fram till till synes motstridiga resultat. Vi försöker förklara de olika resultaten från respektive undersökningar.

Med detta som bakgrund drar vi slutsatsen att ett vindkraftverk alltid har potential för att ge negativa effekter på miljö och samhälle. Dessa påverkansfaktorer sammanfattas nedan. Påverkansfaktorerna bör ses i ett sammanhang och vindkraftverk bör betraktas som en enhet där summan av påverkansfaktorerna ger en samlad effekt. Dessutom bör annan belastning i området och de kumulativa effekter som påverkar renbetesområdena tas med i värderingen av effekterna från vindkraftverk.

För att förstå de samlade effekterna är det viktigt att man inkluderar alla årstider i undersökningarna och att man täcker en tidshorisont som är lång nog för att fånga upp miljömässiga variationer och därmed också ändringar i användningen av betesområden på ett tillräckligt sätt. Utöver detta bör man beakta annan mänsklig aktivitet och ingrepp som gjorts i området innan vindkraftverk etableras.

Vägar: Vägar medför ökad färdsel och ökad tillgänglighet. Vägar leder till undvikande och blir till hinder i renars naturliga rörelsemönster. Undantag från detta kan vara vägar som byggs i områden som redan har mycket infrastruktur eller vägar som har mycket lite trafik. Stängning av vägar kan vara en effektiv åtgärd men svårt att upprätthålla över tid, visar erfarenheterna.

Kraftledningar: Effekterna av kraftledningar är fortsatt oklara. Nyare studier där man använt GPS och data som är insamlat före och efter utbyggnad visar att anläggningsarbeten kan leda till ett relativt starkt undvikande. Men undersökningarna visar också att kraftledningar i driftsperioden om sommaren och hösten har mindre negativa effekter än vad som tidigare antagits. Hypoteser som förklarar de till synes varierande effekterna av kraftledningar med renens förmåga att se i UV-spektret bör följas upp med detaljerade undersökningar gällande denna potentiella mekanism. Detta är särskilt aktuellt med avseende på effekter på vintern.

Vindturbiner och rotorer: Vid två av de undersökta vindkraftsparkerna i Sverige och i en ny studie från Norge har man funnit att renar har reducerat sin användning av områden som ligger 3-5 km från sådana anläggningar. Samtidigt har en studie i Sverige och tre undersökningar i Norge inte dokumenterat reducerat arealbruk i närområdet till vindkraftverk. Vi diskuterar orsaken till detta och ger förklaringar till de avvikande resultaten. Dessa avvikelser kan bero både på topografi, betesförhållanden, närhet till annan infrastruktur och utförandet av de olika undersökningarna. För att styrka kunskapen om effekter av vindkraftverk på renar finns behov av långsiktiga studier. Dessa bör ta hänsyn till de samlade effekterna av vindkraftverk och se på betydelsen av den samlade belastningen inom renbetesområdet. Undersökningarna bör vara långsiktiga (pågå över flera år) för att ge en förståelse av hur årsvariationen påverkar arealbruk och andra faktorer mellan åren. Sådana framtida effektstudier bör också inkludera samhällsvetenskapliga studier och integrera lokal och kulturell kunskap.

Avslutningsvis ger vi rekommendationer om var det bör satsas framtida forskningsresurser. Vi diskuterar också hur kulturell kunskap bör integreras i framtida undersökningar för att forskningen ska kunna ta fram ett kunskapsunderlag som är så relevant som möjligt.