Bakgrund
FN:s generalförsamling utnämnde år 1993 till internationella året för världens ursprungsfolk. För första gången i FN:s historia talade representanter för ursprungsfolk direkt från podiet i generalförsamlingen. Målet med året var att stärka internationellt samarbete för att lösa de problem som ursprungsfolk stötte på inom mänskliga rättigheter, miljö, utveckling, utbildning och hälsa.

Urfolksdekaden
Efter det internationella året för världens ursprungsfolk följde urfolksdekaden för världens ursprungsfolk (1995 – 2004). Målet med årtiondet var att stärka ursprungsfolkens röst i internationella samfundet, vilket dock inte lyckades särskilt bra. Sveriges regering tillsatte en urfolksdelegation med representanter från jordbruksdepartementet och samerna. Under detta årtionde förordade de tre nordiska sametingen att man istället för ordet 'urbefolkning' skulle använda orden 'urfolk' eller 'ursprungsfolk', eftersom de begreppen mera motsvarade det engelska ordet 'indigenous' som blivit vedertaget i FN-systemet. Eftersom det första årtiondet i praktiken inte innebar något större genombrott för hur ursprungsfolk behandlas, har ännu ett årtionde proklamerats.

Urfolksdagen
1994 utnämnde FN:s generalförsamling den 9 augusti till den internationella dagen för världens ursprungsfolk. Samma dag fast 1982 inrättades en arbetsgrupp för urfolk av FN:s kommissarie för de mänskliga rättigheterna.

Permanent Forum
Under 2002 etablerades det permanenta forumet för ursprungsfolk – ett rådgivande organ under FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) som arbetar med frågor som rör ursprungsfolk. Det permanenta forumet höll sitt första möte i maj 2002. Därmed fick ursprungsfolken en permanent plats i FN-systemet. För första gången i FN:s historia skapades ett forum för ursprungsfolk som 'folk' - ett forum som kan behandla de gemensamma problem och intressen som rör ursprungsfolk.

16 medlemmar
Forumet består av 16 medlemmar med en mandatperiod på tre år med möjlighet för återval på ytterligare ett år. Åtta medlemmar nomineras av medlemsländernas regeringar och väljs därefter av ECOSOC. De andra åtta utses av ECOSOC:s president efter att kandidater nominerats av ursprungsfolkens organisationer. Urvalsprocessen baseras på principer om lika representation, mångfald och geografisk fördelning av ursprungsfolk, transparens och lika möjlighet för alla ursprungsfolk.

Sekretariat i New York
Forumet träffas en gång per år under tio dagar. Det finns ett permanent sekretariat i New York, där experter och tjänstemän, företrädesvis välkvalificerade representanter för ursprungsfolk, arbetar. Sekretariatet ska hjälpa forumet att implementera resolutionerna som antas. 

Urfolksdeklarationen
Den 13 september 2007 antog FN:s generalförsamling en urfolksdeklaration. Deklarationens 46 artiklar säger bland annat att urfolk har rätt till eget språk och rätt till utbildning i sin egen kultur och på sitt eget språk, att urfolk har rätt delta i beslutsfattande som berör deras rättigheter och har rätt att utveckla sina egna beslutsfattande institutioner. Deklarationen konstaterar att urfolken har rätt till självbestämmande samt rätt till land, territorier och naturresurser i områden som de traditionellt ägt eller brukat. Även om deklarationen inte är juridiskt bindande hoppas man att den ska få stor betydelse för hur urfolken betraktas och behandlas världen över.