fredag 29 mars 2024

Buorre Sámi Albmotbeaivi/ Välgångsönskningar på samiska nationaldagen!

Sametingets ordförande sänder välgångsönskningar på den samiska nationaldagen och ger en historisk tillbakablick. Vad var det som gjorde att samerna samlades över nationsgränserna den 6 februari 1917? Och hur ser det ut idag?

I början av 1910-talet hade orosmolnen lägrat sig över Europa och Sápmi. Världskriget bröt ut den 28 juni 1914 och varade till den 11 november 1918. I Finland rasar inbördeskriget och i Ryssland störtas tsar-väldet i ferbuari-revolutionen 1917. Under 1916 råder tygbrist i Sverige och under året ställer stearinljus-fabrikerna in sin produktion. 1917 beslagtas och ransoneras all mjölsäd, allt bröd och allt mjöl.Det fanns således mycket att oroa sig för, och säkert mycket som gjorde den grå vardagen ännu svårare även för det samiska folket. Och så även för organisatörerna av det första gränsöverskridande landsmötet, bland andra pionjären och aktivisten Elsa Laula samt förkämpen Daniel Mortenson.

Trots turbulensen ute i Europa, så valde man att fokusera på rättskampen och 1917 hölls det första gränsöverskridande landsmötet i Trondheim. Året efter hölls det andra i Staare- Östersund. Detta var troligen för att försöka stoppa det som man anade var på väg. Men försöken misslyckades i den delen. Efter att ha beslutat om allmän och lika rösträtt för svenska kvinnor så fastställer Sverige överenskommelsen om 1919 års renbeteskonvention med Norges regering.

Därmed kunde den svenska demokratin tillämpa dislokationer av renskötande familjer och några år senare tvångsslakt av mer än 7000 renar. Konsekvenserna för den samiska nationen blev förödande. Dessa drabbade alla samer, män, kvinnor, renägande och icke renägande samer och över hela Sápmi på svensk sida. Tilltron till demokratin som den tillämpades fick en knäck som inte återställts till dags dato

11 år efter det första landsmötet instiftas 1928 års renbeteslag av lagstiftaren utan hänsyn tagen till bland annat samiska kvinnors betydelse i vidmakthållandet av den samiska kulturen och överförandet av densamma till sina barn.

Vad alla kolonisatörer vet är att det som är det mest effektiva man kan göra för att minska en urfolkskulturs möjligheter att fortleva, är genom att förhindra- förminska -osynliggöra urfolkskvinnorna lagliga rätt att överföra sin kultur till barn och barn-barn. Därför innebar 1928 års lag bland annat följande: Om en kvinna med renskötselrätt gifte sig med en man som saknade den rätten förlorade hon sin egen rätt.

1971 års rennäringslag (RNL 1971:437) har i stort fortsatt med tillämpningen att husbonden är normen och med att osynliggöra kvinnornas betydelse för den samiska kulturen även vid överförandet av traditionell kunskap till kommande generationer. Christina Allard som i sin doktorsavhandling fokuserat på samiska rättigheter och markanvändning konstaterar själv: ”I Sverige finns det ingen allmän rättsprincip som kan skydda den samiska rätten. Vi har ett kolonialt system där rättssystemet är tyst.”

I Sverige finns det ingen allmän rättsprincip som kan skydda den samiska rätten

1993 bildades Sametinget och för första gången erhöll vi samer rösträtt i ett eget parlament. Idag har 8322 enskilda samer var för sig och ev egen fri vilja valt att anmäla sig till röstlängden. Sametinget är i dag ett demokratisk folkvalt organ som ligger till grund för de samiska värderingarna samt garanterar dessa, och ger alla samer en möjlighet att delta på jämlika och jämställda villkor vid val till Sametinget.Idag kan vi som folk informera Länsstyrelserna att Lappfogdeväldet har upphört och att vi som folk kan inse vårt eget bästa samt vår talan föra och rätt bevaka. Länstyrelsernas tjänstemän behöver inte längre göra detta åt oss.

Detta till trots så har det idag församlats samer runt om i Sápmi (bland annat Lujávri, Ohcejohka, Kárášjohka, Jåhkåmåhkke) för att manifestera den fredliga kampen för den samiska nationen och vår kulturs överlevnad. Även på andra orter runt om i Sverige & Europa manifesteras dagen till ära. Aldrig förr har vi samer haft bättre möjligheter att själva bestämma över vår framtid än nu.

I dag kan vi glädjas åt att en ny vår snart nalkas, samtidigt som vi minns våra föregångare med anledning av dagen.

Vi bekräftar vår relation till moder jord samt vår skyldighet till kommande generationer att upprätthålla fred, jämställdhet och rättvisa.

Buorre Sámi álbmotbeaivi/ Välgångsönskningar på Samiska nationaldagen!

Stefan Mikaelsson
Sámedikke åvddåulmusj/ Sametingets ordförande

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2015-02-06

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.samediggi.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?