^{Projekt 1: Kartläggning av ekosystem och miljöförändringar i renskötselområdet, fas 1 och 2}

Bakgrund och frågeställning: Renen söker själv betesmark och rör sig i samma områden sen urminnes tider. Samerna har följt renens vandring sen urminnes tider och gör det än idag. Renen och en bärkraftig renskötsel är alltså fullständigt beroende av ett landskap som bjuder på bra bete samt ett landskap som fortfarande är tillräckligt sammanhållet att renen kan ta sig från betesområde till betesområde.

Renskötselområdet, dvs renens naturliga betesmarker, förändras drastiskt pga olika faktorer som skogsbruk, exploateringar för energiproduktion, gruvverksamhet, vägar och järnvägar, mm. Klimatförändringens påverkan på rennäringen undersöks i samband med förlust av betesland. De kumulativa effekterna avgör rennäringens anpassningsförmåga och framtida robusthet.

Projektet utgår från renens behov i ett större sammanhang. Vad behöver renen för att klara sig? Finns flyttvägar för renen? Finns bra bete kvar? Finns ostörda områden? Finns flexibilitet för renen att röra sig beroende på oförväntade väderhändelser? Dessa faktorer varierar i olika grad i olika områden beroende på naturliga förutsättningar, exploatering etc. Faktorer är bl.a skogsbruk (lav, åldersstruktur, mm), gruvor, turism, vatten och vindkraft, med flera. En faktor isolerat betraktat kan behöver inte alltid innebära något problem medan de kumulativa effekter av flera faktorer kan hota hela renhjordens fortlevnad. Förändringen i sig är inte problemet – frågan är om det finns utrymme för flexibilitet och anpassning?

Syfte: Att öka rennäringens potential att klara de kommande miljö- och klimatförändringarna genom att skapa verktyg som belyser rennäringen i ett helhetssammanhang och som kommunicerar rennäringens behov utifrån ett landskapsperspektiv. Verktyg för ökad kunskap och förståelse om rennäringens framtida anpassningsmöjligheter.

Mål med kartläggningen: Framtagandet av ett antal produkter (kartor, presentationer, rapporter) som belyser rennäringen ur ett landskapsperspektiv (det ekosociala systemet: rennäringen i ett föränderlig landskap ). Genom dessa kommunikationsverktyg som belyser hur allt hänger ihop ( biologisk mångfald, klimat, rennäringen, mm) ökas kunskapen vilket leder till högre kompetens hos beslutsfattare och förvaltningen. Som resultat räknar vi med bättre dialog och samverkan och att rennäringens behov beaktas bättre i samhällsplaneringen samt att rennäringen, som en följd kan agera flexibelt på olika slags förändringar i olika situationer.

Målgrupper: Användare av framtagna produkter och verktyg: Samebyar, Sametinget, SSR samt svenska myndigheter, naturresursutnyttjande företag och samrådande aktörer

Projektägare: Sametinget samt Institutionen för Skoglig Resurshushållning, SLU, Umeå

Vilken nytta kan den enskilda renskötaren ha av arbetet i projektet?
Per Sandström, SLU, tillika projektledare:
-    Största nyttan har renskötare som använder RenGIS t.ex. i samråd. Programmet är tänkt som ett kommunikationsverktyg både för att beskriva renskötseln hur den ser ut idag, men också för att förklara hur markanvändningsaktiviteterna påverkar eller skulle påverka renskötseln om de blev av. Förr var RenGIS tillgängligt endast för byar med renbruksplan men nu kan alla använda det. Därför har projektet kört en utbildningsturné runt om i Sápmi som verkar ha varit mycket uppskattad. Ytterligare en fördel med det här verktyget är att programvaran gratis för samebyarna.

Fas 2 startade upp i slutet av 2011 och omfattar två pilotsamebyars egna specifika kartläggningar av faktorer som påverkar hur deras renskötsel bedrivs. Inom varje sameby pågår andra markanvändares aktiviteter vilka ofta förhindrar och försvårar renskötseln. Aktiviteterna kan göra vissa delar och samebyns marker är svårutnyttjade på grund av olika sorters hinder. Just nu finns ingen tydlig arena eller strukturerat arbetsätt för att föreslå och kommunicera hur, var och varför förbättrande åtgärder bör sättas in. När detta projekt är slut finns förhoppningsvis ett bättre verktyg för Sveriges samebyar att kommunicera just detta.

^{Projekt 2: Renskötselns anpassningar till klimatförändringar}

Bakgrund och frågeställning: Projektet undersöker på vilket sätt klimatförändringar förändrar förutsättningarna för rennäringen. I projektet studeras renen som indikator för förändringar i landskapet och klimatet. För rennäringen märks klimatförändringarna tydligast genom förändrade vädermönster. Följder av ett förändrat klimat är t.ex. ovanligt varierande temperaturer, t.ex. töväder mitt i vintern, ovanligt mycket eller lite snö, etc. Dessa påverkar renens beteende och rörelse i olika grad. Renen förflyttar sig på ett ofta oförutsebart sätt till tillgängliga betesområden. Allt oftare är betet otillgängligt isbildningar.

I projektet undersöks också vikten av traditionell kunskap för förståelsen av renens flyttmönster, renens behov och beteende. Den traditionella kunskapen jämförs med data som har samlats från GPS-märkta renar i området. Hur kan vi använda oss av både renskötarens traditionella kunskap och andra data när det gäller klimatanpassning och lokal förvaltning?

Syfte: Att utveckla långsiktiga planeringsverktyg baserade på traditionell kunskap och modern fjärranalys.

Mål: Att minska sårbarheten, förbättra rennäringens anpassningsmöjligheter till klimatförändringar och att höja kompetensen hos olika målgrupper.

Projektägare: Projektet bedrivs av Vilhelmina Norra Sameby i samarbete med skogsstyrelsen, SLU och Umeå universitet.

^{Projekt 3: Faamoe: Kraftsamling i södra Sápmi}

Bakgrund och frågeställning: Faamoe betyder inre styrka och kraft, drivkraft samt uthållighet. Projektet handlar just om att öka den inre kraften och drivkraften hos deltagande samer, både som individer och som grupp och att öka motståndskraft mot yttre förändringar. Klimatförändringar, rovdjur, minskade betesmarker och rättstvister påverkar rennäringen och livssituationen. Hur ska rennäringen ta tillvara på och arbeta med de möjligheter som trots allt finns? Hur integrera den samiska traditionella kunskapen i dagens samhälle? Hur öka intresset för miljötänkandet i allmänhet? Är några av de frågor som är centrala i projektet.

Mål: Framtagandet av hållbarhetsplaner för samebyarna, företagsutveckling, förbättrad dialog med närsamhället, att lyfta fram den sydsamiska kulturen som resurs.

Syfte: Att skapa förutsättning för hållbar utveckling av rennäringen och att verka för en positiv utveckling av livsmiljön.

Projektägare: 5 samebyar (Idre, Mittådalen, Tåssåssen, Handölsdalen sameby, Ruvhten sijte) samt Svenska Samernas Riksförbund


 

^{Projekt 4: Ealát- Information i Sverige}

Bakgrund och frågeställning: Ett informationsprojekt i Arktiskt råd med mandat att belysa hur klimatförändringar och förlust av betesland påverkar renskötseln cirkumpolärt och hur traditionell kunskap kan användas i anpassningar till dessa förändringar. Projektet ska framföra renskötarnas röst till Arktiskt råd, Reindeer Herders’ voice. Genom förankringen i Arktiskt råd ger projektet en unik möjlighet att sätta urfolks och renskötselns situation på agendan i Arkiskt råd.

Metodiken är seminarier, så kallade ”Community based workshops” där olika målgrupper i lokalområdet (renskötare, forskare, förvaltning, institutioner, organisationer, media, industri, m.fl.) bjuds in för information och gemensam diskussion om rennäringens förutsättningar i det område där seminarierna sker. Seminarierna handlar om klimatförändringar, förlust av betesmarker samt hur traditionell kunskap kan användas i sådana förändringar.

Ealát-Sverige  har haft seminarier sk. ”Community based workshops” runt om i svenska Sápmi. Olika målgrupper i lokalområdet (renskötare, forskare, förvaltning, institutioner, organisationer, media, industri, m.fl.) bjöds in för information och gemensam diskussion om rennäringens förutsättningar i det område där seminarierna sker. Seminarierna handlar om klimatförändringar, förlust av betesmarker samt hur traditionell kunskap kan användas i sådana förändringar. Ealát i Sverige är en del av ett större projekt med workshops som pågår i hela renskötselområdet i (dvs. Sibirien, Finland, Norge, Sverige).

Syfte: Att aktivera lokala renägare för att det är lokala förändringar som kommer att märkas och kräver anpassning.

Mål: Att göra renskötarnas röst hörd i Arktiska Rådet.

Projektägare: Initiativtagare till projektet är Association of World Reindeer Herders (WRH), som även har observatörstatus i Arktiskt råd. Projektet är knutet till Norge som formellt värdland i Arktiskt Råd. Internationellt Reindriftssenter i Kautokeino leder projektet för WRH.  Läs mer

 

^{Projekt 5: Terra Madre Indigenous Peoples i Sápmi}

Bakgrund och frågeställning: Hos jordens ursprungsfolk finns en unik kunskap om hur vi tillvaratar våra råvaror, producerar vår mat, hushållar med våra naturresurser och bevarar den biologiska mångfalden, en kunskap som är nödvändig för ett hållbart system med en produktion av livsmedel som ger tillgång till god, ren och rättvis mat.

Slow Food Sápmi vill med projektet Terra Madre Indigenous Peoples bidra till att stärka ursprungsfolkens traditionella kunskap och matkultur samt att skapa förutsättningar för att ursprungsfolkens röster hörs i den pågående mat- och klimatdebatten. Som ett led i detta arrangerades ”Terra Madre Indigenous Peoples”, ett möte för världens urfolk, i Jokkmokk den 17-19 juni 2011.

Temat för Terra Madre Indigenous Peoples är klimat, mat, traditionell kunskap och bevarandet av biologisk mångfald kopplat till ursprungsfolkens erfarenhet kring traditionellt användande av sina naturresurser. I temat ingår också att diskutera hur livsmönster, levnadssätt och helhetssynen hos ursprungsfolken och andra lokala samhällen kan bidra till en högre resiliens och hur samspelet mellan människan och naturen kan motverka miljö­förstöring och skapa förutsättningar för en hållbar matproduktion.

Mål: Målet är att vara väl etablerad över hela Sápmi, att effektivt kunna arbeta med utvecklings­frågor kring samisk matkultur men också att utveckla ett samarbete med andra urfolk i världen.

Målet med TMIP 2011 var:
 

• Att sammanföra ursprungsfolk från alla världsdelar för att stärka gemenskapen i försvaret av ursprungs­folkens traditionella landområden
• Att tillvarata ursprungsfolkens traditionella kunskaper om naturen och människan i syfte att bevara den biologiska mångfalden.
• Att diskutera förutsättningarna för en utveckling av traditionella och nya näringsformer utifrån ursprungsfolkens kultur, mattraditioner och naturfilosofi.
• Att diskutera ursprungsfolkens förvaltning av det egna landet som en förutsättning för utveckling av kulturen och traditionerna och möjligheten att realisera Slow Foods filosofi om den goda, rena och rättvisa maten.
• Att presentera den samiska matkulturen internationellt och nationellt.

Temat för konferensen var mat, klimat, traditionell kunskap samt bevarande av biologisk mångfald. Läs mer

Projektägare: Slow Food Sapmi
 

^{Projekt 6: Interregprojekt: Rennäringens ambassadörer}

Bakgrund och frågeställning: Bakgrunden är ett behov av att säkerställa den kompetensförsörjningen för olika nyckelroller i det samiska samhället samt för arbetet med urfolksfrågor internationellt. Rennäringens ambassadörer är ett traineeprogram för personlig och professionell utveckling för unga renskötande samer. Ungdomarna i programmet har utifrån sina egna förutsättningar och sina vitt skilda arenor fått möjlighet att genom programmet utvecklas som ambassadörer och framtida ledare inom rennäringen.

Mål: Att berika renskötselsamhället med nya ledare, kommunikatörer och informanter. Projektet skall bidra till att säkra rennäringens långsiktiga försörjning av kompetenta ledare och medarbetare till nyckelroller i organisationerna och att skapa grunden i en beständig utbildningsform för renskötselungdomar. Ett övergripande mål är att traditionell kunskap och ny kommunikation används för att säkra livsmiljön i renskötselsamhället samt att renskötselns kunskap finns med i utformningen av en ny miljö- och klimatpolitik.

Projektägare: International Center for Reindeer Husbandry och Sametinget i Sverige

Mer om projektets deltagare

 

^{Projekt 7: Projekt Dievat: Utveckling av arbetsmodell för samebyns långsiktigt hållbar planering & förvaltning av naturen och kulturen}

Bakgrund och frågeställning: Den traditionella kunskapen om att förvalta och bruka naturen utan att förbruka den har hittills behandlats underordnat när exploateringar planeras eller genomförs. Det är väsentligt för en hållbar utveckling i området att ansvaret för beslut och förvaltning ligger lika tungt på samerna som på övriga aktörer, att samerna är delaktiga i planeringsprocesser från början och att samernas syn på och kunskap om naturen beaktas i samhällsplaneringen. De metoder samebyn utvecklar ska ha sin utgångspunkt i biologisk mångfald, samisk natursyn och traditionell kunskap.

Mål: Att utveckla en arbetsmodell för samebyns långsiktig planering och hållbar natur och kulturmiljöförvaltning

Syfte: Att hitta metoder för en hållbar samisk naturförvaltning och att implementera den.

Projektägare: Saarivuoma sameby, Läs mer

^{Projekt 8: Projekt Renhälsa - Förbättrad beredskap för rennäringens djuromsorg och djurhälsa}

Vad går projektet ut på? Projektet ska sprida och utveckla kunskap om renars sjukdomar och hälsa. I projektet ingår återkommande vidareutbildningskurser för veterinärer och utbildningsseminarier för renskötare och andra som i sitt yrke kan ha nytta av kunskap om renens hälsa och sjukdomar. En annan viktig del av projektet är uppbyggnaden av en webbsida om rensjukdomar som lagts ut på Djurhälsovårdens hemsida.

Mål: Att öka den veterinära beredskapen och formulera ett djuromsorgsprogram för renskötseln. Läs mer

Projektägare: Sametinget, SLU och Statens Veterinärmedicinska Anstalt